Sen dedär orden jag fick höra i torsdags har jag inte kunnat tänka klart.
"Jag tror jag vill göra slut"
"Jahapp", reagerade min kropp, gick ner i förrådet och hämtade resväskorna. Likt en lejonhonan på savannen, på jakt efter mat, använde jag mina instinkter, och tömde garderoben först. Det nödvändigaste först, det gäller att överleva.
Därefter ägnade jag den närmsta timman åt att tömma lådor och hyllor ner i ICApåsar. Så satte jag mig ner, ringde mamma och började storböla. Sen dess har det inte slutat. Jag fick grov ångest över hur mycket saker jag faktiskt hade, och lovade mig själv att ta tag i det. Så nu har jag ett Traderakonto, hör av dig om det är något du är ute efter, chansen är obehagligt stor att jag har något liknande. Men det var väl inte prylmassiviteten som fick igång tårarna det förstår även den minsta rumpnissen. När jag väl var tillbaka i flickrumssängen på jörnsvägen kom reflektionen, "jag tror jag vill göra slut", alltså vadå tror, han kanske inte var säker, och här sitter jag med resväskorna packade och icapåsarna spräckta. Fan. Snacka om att gå händelserna i förväg.
Givetvis var "tror"et bara en förfining, det skulle tillochmed Jacobsson/Olssons sköna filur Sune kunnat anat. Så, jag ägnade natten åt att grina, minnas och fördöma krossade hjärtan.
forts. följer.
håll i hatten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar