jag är inte den som är den, jag är den andra.

jag är på inga vis tjejen som är petnoga, någon gång, men nu börjar det allt gå mig en del på nerverna.
vad jag syftar på är det faktum att ingen egentligen vet vem jag är, vem som är jag och vem som är någon annan.
tänkte därför för en gångs skull försöka klargöra det hela, räta ut möjliga frågetecken och få slut på missförstånd och mixing upanden.



jag heter tea och jag är äcklig.
även är jag vad man tydligen i folkmun kallar "av annan etnisk härkomst", en tvärhand hög, stor i orden men liten på jorden.
ibland jobbar jag på indiska, ibland på kåffe in, ni kan också möta mig på ica kvantum.
en anställning på stadium har jag också, men där är jag aldrig, har varit rätt mycket though. du kan även haft mig som skojig lägerledare eller till och med fotbollstränare på den tiden det begav sig, dock har jag aldrig agerat dansutövare på något vis, jag har heller aldrig jobbat på blomsterslottet, bara på Oves plantor, vilket inte är att förtrycka i dess sammanhang. jag sitter heller aldrig i kassan på ica torget och jag har ingen storebror som heter arvid. vad jag däremot har är en långsmal storebror som heter kricke och det är dagens sanning hur ofta du än vill ifrågasätta detta faktum. jag pluggar inte ekonomiskit på skeria men har utbildat mig inom ledarskap där. gymnasietiden spenderade jag mestadels på kaplanskolan och jag är av årgången 1988, inte 86, inte 87, och inte den årgången som arvid från mobackens syster är. jag pluggar heller inte för tillfället någonstans i söder, utan driver mest som arbetslös när jag inte jobbar. förmodligen har du sett mig tillsammans med glenn eller någon annan 83aish från myckle men det betyder inte att jag är elin. eller elin. eller evelina. eller malin eller hanna eller arvid från mobackens lillsyster. jag är alltid, och understryker här alltid, bitterglad med mycket hår men aldrig en bra hårdag. och visst, är du osäker så fråga gärna om jag är jag, men inte om jag är någon annan. och kolla inte suspekt på mig, det gör mig så hemskt alldeles osäker och obekväm.
jag är theresia tea lindholm och jag är av annan etnisk härkomst, lika annan som tydligen stora delar av skellefteås kvinnfolk. men kom ihåg, jag är aldrig den som är den, jag är den andra.

tack och på återseende.