här har jag suttit och klurat på något mitt i prickigt att skriva.
ett inlägg som kan roa så många som möjligt, jag vill att du framför skärmen ska tänka "men gud vilken klipsk kvinna", "fan vad kul", hon har huvudet på skaft dendär tösen", "vilken kluring", "hon borde göra detta 24/7, och få bra betalt, jag kanske ska erbjuda henne ett bloggkontrakt(och här vill jag även att du börjar klura på ett s.k artistkontrakt som tillåter mig söla in i säsongen, glida den första månaden eller så, och ge mig lite bättre betalt än övriga lirare i ditt stall), hon skulle kunna tjäna multum på sina ord", "vi borde gifta oss hon och jag (och nu helst om du är rik)", "henne ska jag bjuda på en drink när vi ses nästa gång"..and so on.
men jag kom inte över något. är en sån period nu va. liksom inget känns sådär top notchigt.
har även stått framför spegeln en smärre timme och provat sånnadära outfits som det kallas och konstaterat att jag ser ut som en gumma från "björnbröder"filmen, alternativt en konverterad skumtomtelussebulle. jo förstår du senaste veckan har jag haft totalångest över att julen snart är förbi och man längre inte får äta skumtomtar eller baka söta saker med saffran i utan att få det snea ögat mot sig och därför tryckt så mycket som möjligt. 15-16 lussebullar har passerat tarmsystemet och sopkorgen är fylld med röda påsar. framför mig at the moment har jag en 720grams låda med rosavita fruktskum.
skulle vilja ställa mig på ett berg och skrika valfritt fulord för full hals, som grinchen ungefär. allt för att bli av med ångestavundsjukan som djupt drabbat mig. jag vill också finna julefrid. vad jag menar med ångestavundsjuka? tjaa.. läste min brors blogg nyligen, han hade tydligen kissat under ett bord på olearkan. min tanke? - jag vill också kissa under ett bord,då har jag ju åstadkommit något i allafall. läste även min gode vän marias blogginlägg om vuxenpoäng och tänkte, fan för henne som skriver så kul. loggade in på facebook och såg att mina vänner där fått fler vänner där och jag tänkte; varför vill ingen va vän med mig på facebook? varför vill ingen gifta sig med mig? varför är mitt liv dömt till medelmåtta och misslyckande? varförvarförvarför?
ja. du förstår kanske ungefär var i ångestavundsjukans land jag ligger.
kanske vore de därför bäst om jag höll mig ifrån tangentbord och omvärlden, fokkade lite på mig själv, tog mig i kragen, skaffade ett jobb och klippte mig?! nåt i den stilen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar