headhunted

ännu en påsk går mot sitt slut.
och må jag säga att edition 09 inte blev något liknande de tidigare upplagorna.
bortsett från påsken 06 i storlien tillsammans med knugen och en annan kunglig familj,
så har mina påskhelger varit skrivna i sten.
- febrilt påskäggssökande på åsgatan hos mormor och moffo.
och som jag har njutit. but times they are a changing.

denna påsk testade jag ett nytt koncept.
det kallas Jobba-tolv-timmar-per-dag-på-ett-fjällhotell-utan-rutiner-överfyllt-med-klibbiga-småglin-och-sönderstressade-föräldrar-med-tio-minuters-paus-då-jag-slänger-i-mig-torra-alltså,torra-potatisar-och-ärtor-med-feber-och-slightly-bihåleinflammation.
en höjdare vill jag lova.

efter en veckas förkylning, -och slaveri, tänkte jag mig en påskafton i dimman.
men kroppen sa emot och väl ute på Heiskroken bland stavangerfolk och fredrikshavnmänniskor lättade dimman. oavsiktligt liksom. jag rundade av kvällen innan klockan slagit ett.
det går inte att blunda längre tea, jag börjar bli med åren.

söt får man vara, men inte dum. och med det mantrat på print, glider jag på nytt in i dimman ikväll och hoppas på att vakna upp friskare än någonsin taggad för en ny vecka på fjällhotellet imorgon.

och skulle denna plan gå i kras, så är jag headhuntad inför nästa säsong, då jag fritt får välja vilket av ställena i backen jag vill jobba på. frågan är om jag får sätta min egen lön?
är man headhuntad så är man...

i övrigt har min kärlek för pengabrodern återuppstått.
såg honom på kanalen idag. ajajaj dessa valpögon.
någon som testat tomatsoppan hans?
(reds anm. tomatsoppa är i detta fall icke något teaslang för något mer snuskigt, utan just en tomatsoppa.)

puss

...för det Är svårt när det inte är lätt.

ibland räcker man inte till.

hur gärna man än så önskar.

men i mål kommer man. förr eller senare. allt blir bra.

bali

idag har vart en tråkdag för alla intresserade.
meddelandet kom, men inte blev jag partaj över det.
förkylningen satte stopp för tillfällen som gavs.
så idag har jag kurat under täcket och bråkat med datorn,
plus att jag bestämt mig för att det blir tre veckor på bali i maj.
så nu undrar jag, vem är min vän nog att vilja följa med?

puss

and there goes my mac

"solen skiner, å vad vi är glada.."
fint väder, ledighet, och ett samtal hemifrån.
jag tackar livet och allt känns bra.

sen vänder det som det alltid gör.
skatteåterbäring, som stavas restskatt.
inte en tunka, inte två tunker,
utan elva fucking tusen kronor.
and there goes my mac.

och inte har jag lyckats få någon färg i ansiktet heller.
livet i trysil är inte alltid så glam som det kan verka.
men kulkulkul.

puss