what goes around

kalla de karma eller va falls ni vill.

för tillfället är det lite rörigt. livet i sig.
lite mer än full rulle potatisbulle, något annat än stress,
de är liksom bara en röra.

så när lilllindholm vill mojsa ner under täcket en torsdagskväll kl 23, efter en ohygglig onsdag kväll som blev natt som blev torsdagsmorgon..,står det liksom skrivet i sten att grannjyckarna ska ha körövning.

det är som det är. klapprar man upp genom trappugången och hälsar brevbäraren god morgon var och varannan natt, kommer bebisen i huset mittemot få kolik, paret ovanför påbörja det tredje världskriget, eller hundarna utanför öva inför kommande säsong av körslaget så fort man ägnar en tanke åt sänggång.

det är som det är.
puss

vem är jag? vad vill jag? vart ska jag?

funta lite på det är ni snälla.

rea på top notchs?

det kostar på att ligga på topp. jag skulle inte vara sen på att haka på en utförsäljning av topplaceringar.

väckaren skränade vid 07.45 i morse, 08.45 fick jag mig upp. magen kändes som en smärre tsunami, huvudet som stormen gudrun och utvändigt var jag bokstavligen talat skrämmande lik Joker, the Joker.
blev varken överkörd eller beskjuten i ett drive-by påväg till jobbet, så väl där hoppades jag på jordskalv eller rånförsök.
istället fick jag sju pall med varor och ett a4 med outförda uppgifter att fullfölja.

men vad gör det när man bara lever en gång, var ung en gång för längesen och hade flyförbenat roligt under gårdagen?
jag är beredd att påstå att sommaronsdagen blev top notch, alla personangrepp, skällsord och tabbar till trots.

imorgon är det jag som går in på jobbet 1 och ½ timma tidigare än schemat säger för att fullfölja de påbörjade, det vill säga 07.30, därav en hemmatorsdagskväll utan dess like.
den ska jag ägna åt att finna svaret på frågan,
"varför är (med några undantagsfall) alla byggföretags loggor röda och vita?"
och äta eartholdmans.

håll höjd.

holy macarony!

så var ännu en hård helg för de hårda till ända.
vaknade i morse med fläskläpp och bakismage
och sen dess har det bara gått utförs.
kände ett oförklarligt crave efter trysils egna säsongsrätt kylling,cous-cous och wokgrönsaker.
så i stället för att styra stegen mot frasses, gick jag till ica.
men kraftansträngningen var brutal och sweetchilisaus kombinerat med smygsprucken innerläpp är inte pop opp i topp.
nu ligger jag så här i soffan som en säck pellets. om dryga timman väntar klassåterträff som jag glatt föreslog skulle passa en solig söndag som denna.
the story of my life, alltid lite vatten över huvudet.

johanna

förresten, jag saknar dig! och trysil.
taggar nog lite i smyg inför mitt call som "assistent-after ski-manager" ;)
fick du någon skål av bios?

vila i fred

utanför mitt crib bland tillfälliga "hoppa hage"-hagar och kritritade blommor, står det: "vila i frid", och efter en långhelg som denna känns orden som en skänk från ovan.

jag var nära på att bli döv när jag otippat mötte ersmarkfuckers på torsdagsafton. jag var nära på att kissa på mig när jag fick kulkul sms av storkusin. jag var supernära på att hoppa bungy-jump i parken efter att jag mer än nära blivit utkastad från kära kära wallmans. jag var nära att fixa en tjejsing åt ab, men han var inte i närheten. jag var nära på att hitta eda. jag var faktiskt nära på att dö när nick carter än en gång fick bekräftelse. det var väldigt nära att jag träffade fagertun och alla andra som var borta, tills dom va nära igen. jag vanärar allt vad festivalmat heter, men nära på älskar fenomenet öltält.

denna helg har vart en ära.

håll höjd.